Attention Stockholm – träffar, grupper och stöd för dig som berörs av autism, adhd, add, språkstörning eller Tourettes syndrom
Attention Stockholm – träffar, grupper och stöd för dig som berörs av autism, adhd, add, språkstörning eller Tourettes syndrom
  • Startsidan
  • Träffar och grupper
  • Kalender
  • Om oss
  • Råd & stöd
  • Fakta om NPF
  • Bloggen
  • Medlemskap
Bli medlem

Hushållsbalans Samarbetsspel för bättre arbetsfördelning i NPF-hemmet

Hushållsarbete är något många av oss kämpar med – kanske särskilt om man har NPF. Bor man dessutom tillsammans med andra är det många faktorer som kan vara utmanande. Inte minst kommunikation om vem som ska göra vad i hemmet. 

Med hjälp av stödet i samarbetsspelet Hushållsbalans kan det bli lättare att fördela det obetalda arbetet som behöver göras i ett hushåll.

Kortfattat kan man säga att man i Hushållsbalans börjar med att se vilka behov som finns i ert hushåll och komma överens om era miniminivåer för att sen hitta en bättre struktur att prata om och fördela arbetet på. 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Klicka på rubrikerna med pilar för att komma till det stycket på sidan.

Basfilmer

Film 1: Introduktion och principer
Film 2: Korten
Film 3: Kortleken och andra hjälpmedel
Film 4: Minimistandard
Film 5: Börja där ni är
Film 6: Regelbundet möte

Extrafilmer

Extrafilm 1: Bakgrunden
Extrafilm 2: Göra egna kort
Extrafilm 3: Kortlistorna

Presentationer 1-6

Kortlistor

Frågor och svar

Vem vänder sig Hushållsbalans till?
Hushållsbalans vänder sig till vuxna som bor i gemensamt hushåll, där en eller båda har NPF. Metoden fungerar oavsett formen av relation – man kan vara partners, kompisar, förälder och barn eller annat. 

Det viktiga är att man är minst två vuxna som på något vis delar ansvaret för ett hushåll och att man vill jobba på det tillsammans.

Hur kan man använda materialet?

Vi rekommenderar att ni börjar med att titta igenom de sex basfilmerna i turordning för att få en bra bild av hur Hushållsbalans går till. Till er hjälp kan ni samtidigt skriva ut presentationerna för att kunna anteckna på och ha som minnesstöd. 

Efter det kan ni ladda ner kortlistorna och titta på extrafilmerna om ni vill. 

Sen är det dags att börja pröva er fram och använda Hushållsbalans i ert hushåll.

I början kan ni behöva gå tillbaks och repetera vissa delar innan ni hittar ert sätt att göra dem.

Till sist har vi längst ned på sidan samlat de frågor med svar som vi fick under tidigare föreläsningar. 

Kom ihåg att arbetet i ett hushåll ÄR komplicerat och tar energi. Att få till ett bra system som fungerar kan kräva en del testande och diskussioner – ge inte upp!

Filmer

Basfilmer

FILM 1

Introduktion och principer

Längd: 21 minuter

En introduktion till Hushållbalans där vi övergripande går igenom grundläggande byggstenar som UPG-regeln, minimistandard, kortlek och principer. 

FILM 2

Korten

Längd: 7 minuter

Vi går igenom de 98 möjliga korten i Hushållsbalans som är indelade i underkategorier och sviter för att hjälpa hushåll att organisera sina uppgifter.

FILM 3

Kortleken och andra hjälpmedel

Längd: 6 minuter

Vi går igenom hur man väljer ut vilka kort man vill ha i sin kortlek, hur man kan göra egna kort och förslag på hur man kan administrera och ta hand om sin kortlek. 

FILM 4

Minimistandard

Längd: 6 minuter

Vi fördjupar oss i vad minimistandard är och hur ni kan göra för att hitta rätt nivåer för just ert hushåll.

FILM 5

Börja där ni är

Längd: 5,5 minuter

Vi pratar om att synliggöra utgångsläget för att se vem som gör vad i hushållet och om omfördelning av korten under de regelbundna mötena för att undvika “bådatvå-fällor”. 

FILM 6

Regelbundet möte

Längd: 10 minuter

Vi ger förslag på hur ett regelbundet möte kan genomföras. Vi avslutar med lite tips. 

Extrafilmer

EXTRAFILM 1

Bakgrunden

Längd: 9 minuter

Om bakgrunden till Hushållsbalans och varför Linn började.

EXTRAFILM 2

Göra egna kort

Längd: 3 minuter

Linn visar hur man enklast gör egna kort.

EXTRAFILM 3

Kortlistor

Längd: 11 minuter

Linn går igenom de tre kortlistorna som finns som stöd.

Presentationer

PRESENTATION 1

Öppna presentation "Introduktion och principer"

PRESENTATION 2

Öppna presentation "Korten"

PRESENTATION 3

Öppna presentation "Kortleken och andra hjälpmedel"

PRESENTATION 4

Öppna presentation "Minimistandard"

PRESENTATION 5

Öppna presentation "Börja där ni är"

PRESENTATION 6

Öppna presentation "Regelbundet möte"

Kortlistor

Här hittar du de tre kortlistorna. Klicka på en länk så öppnas den listan. Ett tips är att skriva ut listorna så ni kan anteckna på dem!

Kortlista A med beskrivningar (pdf, 4 MB)
Kortlista B med engelska och svenska namn (pdf, 84 kB)
Kortlista C med bara namnen (pdf, 67 kB)

Frågor och svar om Hushållsbalans

OM HUSHÅLLSBALANS SOM METOD

Kan man använda Hushållsbalans som ensamhushåll?

Hushållsbalans är en metod för att dela upp hushållsarbetet och är därför ingen lämplig metod för ett ensamhushåll.

Det kan dock användas av föräldrar som samarbetar kring barnen även om de inte bor ihop.

 

Kan man vara fler än två personer som deltar i hushållsbalans? Kan hela familjen dela upp korten? Även barn?

Man kan vara flera, men behöver i så fall skapa fler kopior av de fyra kort som varje spelare ska ha varsitt av – glädjetrion samt “kläder och utseende”. Bara vuxna kan vara ansvariga för kort.

Är det något särskilt man ska tänka på om man involverar vuxna barn i Hushållsbalans?

Nej. Spelet är skapat så att det anpassas efter ens eget hushåll, och att man tillsammans kommer fram till vad som ska gälla.

Så det går att applicera på samma sätt oavsett om man är partners, förälder och vuxet barn – eller någon annan konstellation.

Kan man involvera sina tonåringar?

Ja, man kan involvera tonåringar men de kan inte hålla ett kort själva förrän de är vuxna. Det man kan göra i stället är att de får hjälpa till med kort som man som vuxen är ansvarig för, precis som att man kan ta hjälp av boendestödjare eller annan extern hjälp för att hantera ett kort man håller.

Äldre tonåringar i 18–19-årsåldern kan spela egna kort.

Är det något särskilt man behöver tänka på om man läser den amerikanska boken Fair Play, som Hushållsbalans grundar sig på, om man sedan ska använda sig av metoden Hushållsbalans? Är det något som skiljer sig?

Först och främst är det bra att veta att man inte behöver läsa boken. Hushållsbalans är framtaget för att man enklare ska kunna komma i gång med spelandet, utan att behöva läsa eller fördjupa sig allt för mycket i metoden.

Det är inga direkta skillnader som man behöver ta hänsyn till, mer än att Hushållsbalans är anpassat efter hur det vanligen fungerar i Sverige. I Hushållsbalans ingår ett förslag på hur man kan genomföra mötena, detta saknas i Fair Play.

Hur kan man göra om ens partner inte vill testa hushållsbalans? Ofta kanske personen med projektledarrollen verkligen behöver det här systemet, men för den andra kanske vinningen inte verkar lika stor.

I första delen av Hushållsbalans som ger en överblick förklaras syftet med metoden och dess fördelar. Ett bra första steg är att be om att ni bara ska titta på den videon tillsammans för att sedan ta ställning.

Hushållsbalans har fördelar även för den som inte har projektledarrollen, t.ex. att slippa kritik och tjat.

Man ska ju inte påminna eller ”lägga sig i” hur den andra spelaren spelar sitt kort. Men om man ser att personen glömt bort att genomföra sitt kort – och det går ut över tex barnen. Vad gör man då?

Om man upplever att nuvarande fördelning inte fungerar och gör bedömningen att situationen behöver lösas innan nästa planerade möte så ska man begära ett extrainsatt möte för att adressera det som behövs.

Om man inte har NPF och orkar mer, hur kan man tänka runt att man i så fall tar på sig mer?

Det är en bra lösning om man har ork och hinner med. Se bara till att du hinner med din glädjetrio!

Ni fick omfördela kort pga din utmattning, och du fick jokern allvarlig sjukdom. Vad gör man om båda drabbas av allvarlig sjukdom?

Om båda parterna håller i en Joker är det en extraordinär situation då man förmodligen behöver söka hjälp från samhället och nätverk.

Det går inte att förvänta sig att mer än de mest basala uppgifterna går att få gjorda, man får skära ner på allt annat till läget förändras.

OM KORTEN

Hur ser korten ut?

Det beror på vad du vill. Gör egna kort så blir de helt anpassade efter ditt hushåll eller köp en färdig Fair Play-kortlek.

Se mer i filmerna del 3 ”Korten och hjälpmedel” och extrafilmen ”Göra egna kort”.

Var finns korten att köpa färdiga?

Det finns inga färdiga kort på svenska, men om du kan tänka dig att använda den amerikanska kortleken som hör till Fair Play så kan du köpa den på webben. Sök på ”Fair Play deck” online så hittar du.

Måste man ha fysiska kort? Kan man inte ha dom digitalt?

Jag (Linn) rekommenderar att ni först testar med fysiska kort. Det blir ofta mycket mer visuellt och konkret att rent fysiskt hålla i ett kort och lägga undan korten som är klara eller som man inte spelar. Men med det sagt så ska ni göra det som passar er bäst. Man kan alltid testa att ha dom digitalt och se om det funkar.

Här finns en digital version av de amerikanska Fair Play-korten >

OM KORTENS INNEHÅLL OCH MINIMISTANDARD

Jag har hittat listan med kort och beskrivningar. Finns det även exempel på minimistandard för respektive kort?

Det finns några exempel på minimistandard i filmen om minimistandard, men ingen heltäckande lista för varje kort.

Om den som har kortet har genomfört enligt minimistandard – tex diskat det viktigaste. Får den andra spelaren då göra ”det lilla extra” om hen vill och har energi? Tex diska klart allt för att det ska kännas mer hemtrevligt.

Undvik att spela kort som du inte har. Det kan bli mindre motiverande för den som spelar kortet att göra det den ska om den andra spelaren går in och ”täcker upp”.

Däremot kan man välja att en spelare har vissa kort oftare, eller alltid om man vill göra det lilla extra för just det kortet.

Om man behöver den andras hjälp med något, till exempel att bära något som är för tungt att bära själv – hur gör man då?

Att bära tunga saker kan ses som ett undantag och man kan då be den andra spelaren om hjälp. Om man inte är överens kring hur sådana här undantag ska gå till, så kan man prata om det på nästa möte – eller ta ett extra-insatt möte.

Hur gör man med tex middagar med vänner? Gör man olika uppgifter inom det, tex en bjuder in och organiserar och den andra lagar mat? Hur gör man för att det inte ska bli bara den ena spelarens vänner som bjuds in?

Det finns ett kort som heter värdskap. Man definierar i minimistandarden vad som ingår i det kortet, men man ska inte dela på kortet. Man kan tydliggöra i minimistandarden att man ska stämma av med den andra spelaren om vilka gäster som ska bjudas in.

Det finns en joker för spädbarnstiden, för föräldrar. Borde det inte finnas jokrar även för de som har vuxna barn med funktionsnedsättning som kräver mycket stöd?

Jokrarna är till för särskilda situationer som är under en begränsad tid. Det finns till exempel en joker för allvarlig sjukdom som kan användas om någon drabbas av en allvarlig sjukdom, till exempel depression eller blindtarmsinflammation.

Men om sjukdomen blir kronisk och snarare en del av ens vardag – till exempel att man har fått livslång diabetes, så behöver man anpassa hushållsarbetet efter det och kanske se över minimistandarden, i stället för att använda en joker.

 

Jag är väldigt dålig på att plocka undan efter mig. Hur gör man då med kortet för renhållning, undanplockning, städning? Det känns ju inte rättvist att min sambo ska behöva plocka undan mina kläder som jag lagt på golvet. Kan det ingå i något slags egenansvar?

Man kan absolut ha vissa uppgifter som egenansvar. Det kan tydliggöras i minimistandarden. Men man kan också bestämma att den som har kortet för städning/undanplockning plockar upp även den andre spelarens kläder.

Min erfarenhet är att det inte alls känns orättvist att plocka upp efter den andra när man har det kortet så länge den andra bidrar till hushållet genom att spela de kort den håller i.

OM KORTFÖRDELNING

Hur ofta ska man ha möten och växla kort? Vissa kort spelas ju inte lika ofta som andra, tex diska gör man varje dag, medan högtidskortet är mer sällan.

Rekommendationen är att ha möte varje eller varannan vecka. Då går man igenom korten och växlar de kort man vill växla.

Man kan även bestämma att vissa kort växlas oftare, även mellan mötena. Om både tycker disk är jobbigt kan man tex växla disk-kortet varje dag. Vissa kort kanske växlas flera gånger per dag – tex om man har ett litet barn så kanske kortet för att byta blöja växlas efter varje blöjbyte.

Ska man balansera antal kort utifrån hur mycket arbete kortet innebär, spelarnas förutsättningar och annat?

Absolut! Syftet är att hitta ett sätt att fördela arbetet som fungerar för er – inte att man har exakt lika många kort var.

Kan man dela upp vem som har matlagningen olika veckodagar? Till exempel göra två matkort där man har ansvar för olika dagar?

Nej, man ska inte göra flera likadana kort. Däremot kan man växla kortet ofta.

Jag uppskattar att göra vissa saker tillsammans. Till exempel att ordna gemensam middag med vänner. Kan vi dela på ett kort?

Nej, enligt metoden Hushållsbalans ska man inte dela på ett kort. Man kan absolut göra saker tillsammans om man uppskattar det, men ansvaret ska alltid ligga hos personen som har kortet.

Hur många kort spelar man när man har möte?

Ni väljer själva hur många kort som är relevanta för er och som ska vara i spel. Men vanligtvis brukar det inte vara mer än 40 kort.

OM ATT SPELA SINA EGNA KORT

Det är många planeringssteg, som för mig med NPF inte känns rimliga. Hur kan jag förenkla planeringssteget så det fungerar för mig som har svårt med listor och långa planeringar?

Hushållsarbete i sig innebär en hel del planering och Hushållsbalans är tänkt att vara en hjälp. Det finns förstås andra verktyg man kan komplettera med också, som kalendrar, planeringsverktyg, påminnelser med mera.

Om ena spelaren har mindre svårt med planering så kan man välja att fördela korten så att de kort som kräver mycket planering hamnar hos den spelaren mer ofta, eller alltid.

Hur gör man för att komma ihåg alla sina kort? Jag har lätt att missa saker som inte syns (syns det inte, finns det inte), men det blir lätt rörigt om man skulle ha alla kort framme.

Man kan se till att ha bunten med kort framme, som påminnelse för systemet och ens uppgifter. Sedan kan man ha en daglig rutin, tex efter man har borstat tänderna, att man går igenom sina kort och plockar fram dom som är aktuella för dagen.

De som är aktuella kan man lägga fram synligt, för att komma ihåg.

Kontakta oss

Telefonnummer: 
08-410 885 60

Telefontid:
Torsdagar kl. 13-15
(ej röda dagar)

Vi svarar på frågor om medlemskap, vår verksamhet och föreläsningar. 

Här hittar du Attentions NPF-linje och anhörigstöd >

E-post:
[email protected]

Vi svarar på infomejlen och formuläret på kontorstid på vardagarna.

Verksamhetsadress:
Individkraft
Hästholmsvägen 28, våning 4 i Henriksdal

Postadress:
Attention Stockholm
c/o Kontor122
Folkungagatan 122, våning 4
116 30 Stockholm

Organisationsnummer: 
802438-7394

BankGiro: 227-5253 (OBS! Ej för medlemsavgifter.)

Kontaktformulär