UPPFÖLJNING AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2023

Personer med funktionsnedsättning möter fortsatt utmaningar

Myndigheten för delaktighet, MFD, kartlägger i sin årliga rapport situationen för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av funktionshinderspolitiken 2023 visar att det fortfarande finns hinder till delaktighet inom flera områden. 

 

Sämre ekonomiska förutsättningar

Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska förutsättningar än övriga befolkningen, en utveckling som är oförändrad sedan 2021. En av fyra lever i risk för fattigdom. Personer med funktionsnedsättning uppskattas ha 70 000 kronor lägre årlig disponibel inkomst jämfört med övriga befolkningen. Samtidigt har de ekonomiska klyftorna i samhället ökat och kommer sannolikt att fortsätta öka.

 

Ökad risk att utsättas för våld

Risken att utsättas för våld är dubbelt så hög för en person som har en funktionsnedsättning, och så mycket som tre gånger så hög för barn- och unga med funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning löper allra störst risk att utsättas för våld.

 

Fler utan sysselsättning

Varannan person med funktionsnedsättning har inte någon sysselsättning, jämfört med var femte person i övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning har i lägre utsträckning fasta heltidsanställningar än övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga arbetar i större utsträckning deltid än övriga befolkningen.  

 

Elever med funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning av psykisk ohälsa och diskriminering  

Folkhälsomyndigheten konstaterar att elever med funktionsnedsättning generellt mår sämre i skolan, löper högre risk för att bli utsatta för mobbning och rapporterar i högre grad psykiska besvär. Särskilt pojkar med funktionsnedsättning rapporterar sämre trivsel i skolan och mer olovlig skolfrånvaro än flickor med funktionsnedsättning. Likaså är de framför allt elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som uppger att de mår sämst i skolan.

 

Resor med färdtjänsttillstånd fortsätter minska 

Färre personer har färdtjänsttillstånd och det görs färre enkelresor med färdtjänsten sedan 2018. Trots att fler kvinnor än män har tillstånd är det fler män som använder färdtjänsten.

 

Färre får bostad med särskild service beviljat

Både ansökningar och avslag för bostad med särskild service inom LSS har ökat senaste åren  Antalet avslag på ansökningar om boenden med särskild service har ökat och varierar stort mellan landets kommuner. Kommunerna uppger att resursbrist, svårigheter att hitta lämpliga lokaler och rekrytering av personal har påverkat antalet beviljade ansökningar för bostad med särskild service inom LSS. 

 

Sämre psykisk hälsa

Personer med funktionsnedsättning har generellt en sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen. Barn med funktionsnedsättning är i lägre utsträckning nöjda med livet än övriga barn. Personer med funktionsnedsättning är i lägre utsträckning nöjda med livet än övriga befolkningen. Unga kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk att överväga eller försöka ta sitt liv jämfört med övriga grupper.

   

Skillnader mellan könen i trivsel och trygghet vid insatser

Män är i större utsträckning trygga i verksamheter och insatser inom LSS och SoL. Likaså trivs män generellt sett bättre än kvinnor när det gäller olika boendeformer såsom gruppbostäder, servicebostäder, boende med särskild service och boendestöd inom SoL. 

 

Bristande tillgänglighet i kulturlivet

Personer med funktionsnedsättning deltar i kulturaktiviteter och evenemang i lägre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. En fjärdedel av kvinnor i arbetsför ålder som har en funktionsnedsättning uppger att de inte har råd att ägna sig åt en fritids- eller nöjesaktivitet utanför hemmet. Vad gäller deltagandet i fritidsaktiviteter har skillnaden mellan personer med och utan funktionsnedsättning ökat mellan 2021 och 2022. Beviljad ledsagarservice för barn har minskat påtagligt mellan 2010 och 2022, något som påverkar barnens möjlighet till en aktiv fritid.  

 

Valdeltagandet är generellt lägre bland personer med funktionsnedsättning 

I SCB:s uppföljning av valet 2022 framgår att personer med funktionsnedsättning deltar i nationella val i lägre utsträckning än den övriga befolkningen, i snitt 76 procent jämfört med 87 procent. Personer med funktionsnedsättning har i lägre utsträckning förtroende för demokratiska val än övriga befolkningen.   

 

Intresse för krisberedskap men oro för att samhället brister 

Många personer med funktionsnedsättning är oroliga över bristande stöd från samhället och över omständigheter man själv inte kan kontrollera eller förbereda sig inför. Personer med funktionsnedsättning efterfrågar tillgängliga skyddsrum, tillgänglig information och målgruppsanpassad kommunikation. Likt tidigare år visar uppföljningen att det finns en ojämn beredskap för boenden och insatser för särskilt sårbara grupper, både i landet och mellan olika verksamheter. Färre än hälften av landets kommuner har som krav att krisberedskap ska ingå när de upphandlar tjänster för särskilt sårbara grupper. Endast 26 procent av landets kommuner har evakueringsplaner för boende med särskild service för barn med funktionsnedsättning enligt SoL.