- 2022-10-25
- Posted by: Elina Johansson
- Category: Nyheter
Medielandskapet har förändrats kraftigt i och med framväxten och spridningen av internet och digital teknik, som blivit väsentliga delar av barns liv. Svenska barns medieanvändning har på kort tid ökat kraftigt, blivit mer diversifierad och avancerad. Därmed har också de potentiella riskerna med medieanvändningen förändrats. Det skriver Statens medieråd som 2021 publicerade en forskningsöversikt om digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Adhd
I forskningsöversikten finns ett särskilt kapitel om digitala medier och npf (sida 41). Där framkommer det att det i samtliga studier som undersökts finns ett signifikant samband mellan adhd-symptom och digitala medier. Orsaken är okänd men det verkar finnas vissa aspekter som ofta förekommer i digitala medier som dessutom är extra tilltalande för barn med ADHD (t.ex. snabbt tempo, många växlingar, multitasking och notiser) och dessa aspekter kan i sin tur även leda till en ökning av impulsivitet och ouppmärksamhet. Det kan också handla om att barn med adhd använder digitala medier som en flykt från en destruktiv verklighet, som exempelvis svåra hemförhållanden.
“Vad gäller sambandet mellan digitala medier och symtom på ADHD visar resultaten från denna kunskapsöversikt att det finns visst stöd för att digitala medier kan leda till en ökning av ADHD-symtom och även motsatt samband (d.v.s. att barn med höga nivåer av ADHD-symtom har en ökad risk att utveckla problem med digitala medier). Det finns ett flertal funktioner i de digitala spelen som främjar impulsivitet eller leder till att man får snabba belöningar, vilket kan göra det svårt att koncentrera sig när dessa belöningar uteblir (t.ex. när man ska läsa sina läxor).”
Autism
De studier som gjorts visar att barn med autism tittar på TV/video samt spelar digitala spel mer än barn utan diagnos. Däremot använder de sociala medier i mindre utsträckning.
“Detta samband anses bero på att digitala spel är attraktiva för barn med denna diagnos då de ställer mindre krav på exekutiva funktioner och social förmåga, vilket är förmågor som är kopplade till AST. Vidare kan digitala spel vara förutsägbara, repetitiva och stärka särskilda intressen, vilket också passar barn med AST. Sociala medier innehåller dock sällan dessa faktorer, utan ställer istället höga krav på social kommunikation, vilket skulle kunna förklara varför barn med AST använder denna typ av medier mer sällan.”
Läs mer på Statens Medieråds hemsida
Kapitlet om digitala medier och NPF hittar du på sida 41-47.