Utanförskapet som aldrig tar slut

Inlägget är skrivet av Anna Nyström, bloggare hos Attention Stockholm, tillsammans med Carolina Alexandrou.

Klicka här för att komma till en presentation av Anna >>

Varför är arbetsmarknaden för oss med psykisk ohälsa och  neuropsykiatriska diagnoser så kall och hård? Hur kommer det sig att många av oss inte ens får en chans att komma ut i arbetslivet och få nytta av våra starka sidor? Varför förutsätts det att vi ska jobba utan lön en längre period – på så kallad praktik/arbetsträning? Vi vill låta röster från drabbade personer höras, och vi har inlett med att träffa Ester. Här är hennes historia.

Ester har gått på olika dagliga verksamheter i 10 år, och hon har en diagnos inom autismspektrat, alltså en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/variation (NPF). Verksamheten är till för att hjälpa henne och andra att komma ut i arbetslivet genom praktik på en passande arbetsplats. Ester har testat över 10 stycken praktikplatser, bland annat kontor och mataffär. Trots att hon upplevt dåligt bemötande från coacher på de dagliga verksamheterna och från handledare ute på praktikplatserna har hon fortsatt kämpa mot sitt mål: en anställning – ett "riktigt" jobb. Ett jobb där hon får lön för det hon gör, precis som kollegorna.

Hon har haft kontakt med både arbetsförmedlingen och dagliga verksamheter när det gäller att hitta praktik och jobb. Ester tycker att de dagliga verksamheterna har en lite mer välkomnande atmosfär, men flera gånger har hon känt att hon blir behandlad som ett barn. Ett exempel på det är när en coach på en av verksamheterna kallade Ester och de andra deltagarna för "mina aspergare", vilket Ester tyckte kändes som dagisfasoner.

Ester beskriver hur coacherna på den nuvarande dagliga verksamheten håller tillbaka henne när det gäller jobb.  De säger att hon kanske inte får tillbaka sin sjukersättning om hon börjar jobba och jobbet inte skulle fungera för henne. Det skrämmer Ester och får henne att ta ett steg tillbaka.  En coach har också sagt att hon inte borde "ha så höga krav på sig själv", när Ester uttrycker att hon vill ha en anställning. Istället önskar hon att hon kunde få mer pushning och stöd  i att söka ett "riktigt" jobb som ger lön.

När Ester sa till sin coach att hon bara vill ha ett jobb, så svarade coachen att "det är det hundratusen andra som också vill". Hon känner att hon inte får uttrycka sitt missnöje utan att bli emotsagd eller klappad på huvudet som ett barn. Alla de här kommentarerna tycker undertecknade visar på stor oprofessionalitet och att det är fel personer på fel plats.  Personal på dagliga verksamheter och coacher som ska hjälpa oss med NPF ut på arbetsmarknaden måste ha stor kunskap om vilka svårigheter NPF medför, så att de kan ge rätt stöd  för att våra förmågor och styrkor ska komma till sin rätt – inte få oss att både tvivla på oss själva och känna oss missförstådda. Vi har själva upplevt liknande situationer som Ester och vet hur hemskt det kan vara, särskilt om man är en känslig person.

girl 3394947 960 720

Bild: Pixabay

Ytterligare en negativ sak på de dagliga verksamheterna är att personalen ibland har förklarat allt hon säger med hennes diagnos. Som att hon inte är en person med åsikter att ta på allvar. Ester upplever att personalen på nuvarande verksamheten tycker illa om när hon ställer lite krav på dem och uttrycker sin vilja och behov. Sättet personalen ser på Ester och de andra som går där borde förändras, tycker hon. Hela verksamheterna borde ändras i grunden.

Ester tycker att en del sociala situationer är svåra. Hon beskriver också att hon är på en praktik-/arbetsplats för att jobba, inte småprata. Detta var det en handledare på en arbetsplats som påpekade: "du säger ju ingenting, du kan ju fråga vad man har gjort i helgen". Ester upplevde detta som en kvarsittningssituation, som att hon betett sig illa på lektionen och fick stanna kvar och träffa rektorn. Hon kände sig påhoppad och som att hennes personlighet kritiserades.
Coacherna på verksamheten la över allt på henne efter den här händelsen genom utvärderingen att hon: "inte kunde ta kritik och gav upp direkt för motgångar". Att hon inte fick något stöd i den här situationen från coacherna var det jobbigaste av allt.

Ester berättar att hon tycker det är trist att inte ha riktiga jobb på CV:t, utan bara praktik. Vi frågar vad Ester tycker att hon behöver för stöd på en praktik-/arbetsplats. Hon säger att det är den inledande fasen som är det svåra: att ta kontakt med arbetsplatsen och få förståelse för att hon kan tycka det är svårt med sociala situationer. Det är i början när hon är ny och ovan som det är jobbigast. Sedan, när hon kommit in i rutinerna, jobbar hon på som alla andra.

Vi blir ledsna av att höra att Esters självkänsla har sänkts under åren på de dagliga verksamheterna och av att aldrig komma vidare i arbetslivet till en vanlig anställning. Något som ger henne styrka är hennes extrajobb – som hon har ordnat på egen hand. Ester har en stor passion för dans och teater, och det är inom dans hon extrajobbar, som frilans. Idag har hon praktik på ett postkontor. Hon hoppas på att det ska leda till jobb, men har inte några garantier för det. Hon beskriver systemet med praktik som: "en lång väg för att få ett jobb med relativt enkla arbetsuppgifter".

Esters mål för framtiden är att få en anställning på deltid. Den största drömmen är förstås att kunna försörja sig på dansen! Hon skulle också vilja starta en egen verksamhet för och av personer med psykisk ohälsa (med oss, bland andra!). Då kan hon som har erfarenhet av att ha upplevt oförståelse och okunskap, bemöta andra i liknande situation på ett värdigt sätt.

masks 827731 960 720

Bild:: Pixabay

Hur kan det ha blivit såhär? De som vill ha ett jobb, de som sköter sitt jobb och de som vill arbeta istället för att sitta i fikarummet får ingen anställning. Dessa människor möter istället ett stort motstånd  från kollegor och arbetsgivare på grund av sin personlighet, sina svårigheter och sin diagnos. Det råder en norm att man ska vara social och flexibel jämt, vilket blir väldigt jobbigt att leva upp till om man har exempelvis social ångest eller autismspektrumtillstånd. Vi tycker att man behövermöta individen, och respektera att alla är olika.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/variationer (NPF) som autismspektrum/asperger och adhd/add kommer ofta med tilläggsdiagnoser som social ångest, depressioner, ätstörningar och självskadebeteenden. Men det betyder inte att man är en sämre person för det. Tvärtom. Det finns mycket positivt med att ha en NPF-diagnos. Dessa personer är ofta väldigt kreativa idésprutor, noggranna och fokuserade, vilket lämpar sig väldigt väl inom arbetslivet. Att kunna hålla fokus på något som intresserar en är guld värt, och kan ta en långt.

Ester berättar om sina starka sidor: noggrannhet, att hon gillar och vill jobba och att hon har lätt för att fokusera. När hon kommit in i ett flow har hon svårt att avbryta. Det är så tråkigt att man inte ger dessa fantastiska individer en chans! Personer med NPF har ett annorlunda tänk som neurotypiker (personer utan NPF) inte har, och ofta ett otroligt detaljseende, vilket gör att dessa människor ser saker som andra inte ser. Om människor med NPF-diagnoser skulle få en chans på arbetsmarknaden, skulle vi kunna skapa under!

Som samhället och arbetsmarknaden ser ut idag är det i princip omöjligt att få jobb om du inte redan har arbetslivserfarenhet. Men om du aldrig får chansen att skaffa dig någon sådan, då? Om du knappt får komma ut på en fungerande eller anpassad praktik? Vi med psykisk ohälsa/diagnos drabbas av ett utanförskap som aldrig verkar ta slut och som i värsta fall påverkar oss genom hela livet. Ofta ligger vi flera steg efter jämnåriga utan diagnos som har kunnat skaffa sig utbildning, jobb och karriär.

Det är tyvärr verkligheten idag.

Vill du läsa mer av Anna och Carolina?

Carolina Alexandrou - driver facebook-sidan och bloggen Autismens Ansikten: 

https://www.facebook.com/autismensansikten/
https://autismensansikten.wordpress.com/

Anna Nyström - driver facebook-sidan Kan jag få låna någon annans liv? Kampen mot psykiatrin: https://www.facebook.com/Kanjagfa/

Skriv ut E-post

Kontakta oss

E-post:

info@attention-stockholm.se

Telefon:

08-410 885 60

Telefontid

Vi svarar på frågor om medlemskap, vår verksamhet och om föreläsningar.

Ordinarie telefontid
Måndagar 12.30-14.30
(ej röd dag)


Postadress:

Attention Stockholm
c/o Kontor122
Folkungagatan 122, våning 4
116 30 Stockholm

Besöksadress:

Folkungagatan 122, våning 5, dörren till vänster

Organisationsnummer:

802438-7394

BankGiro:

227-5253

Vanliga frågor (FAQ)

Läs våra vanliga frågor och svar HÄR >>

Har du en fråga som inte står med där?
Mejla till oss på info@attention-stockholm.se


Frågor kring rättigheter eller stöd 

Vi erbjuder personlig rådgivning kring rättigheter och stöd via vår
medlemsrådgivning som samordnas av Attention Stockholms län.

Kontakta Attention Stockholms län för att boka tid HÄR >>


Frågor om medlemskap

Medlemsregistret hanteras av vårt riksförbund. Vill du fråga om medlemskap eller uppdatera dina uppgifter i ditt medlemskap så ta direkt kontakt med dem.

Kontakta Riksförbundet Attention rörande medlemskap HÄR >>

Medlemsverksamhet

För barn, ungdom och
ung vuxen >>

För vuxen med egen NPF >>

För närstående >>


Är du yrkesverksam?

Läs mer om vad vi kan erbjuda HÄR >>

Följ oss här

Hemsidan
Läs om vår verksamhet, anmäl dig till våra aktiviteter, se datum och detaljer för varje träff eller grupp, bli medlem och läs i vår blogg.

Facebook
Följ våra sidor (Attention Stockholm och Attention UNG) för att se när vi har nya träffar och föreläsningar. Få bra tips och intressanta länkar om NPF.

Bloggen
Läs inlägg med inifrånperspektiv skrivna av medlemmar i Attention Stockholm. Du hittar länken till bloggen uppe i huvudmenyn. Vill du bidra? Ta kontakt med oss!

Nyhetsbrev
Ett mejl om vad som är på gång i föreningen. Skickas till medlemmar samt de som anmält intresse via hemsidan.

Medlemsutskick
Ett mejl med aktuell info om vår verskamhet men även annat av medlemsintresse. Skickas utifrån kontaktuppgifter i medlemsregistret. 


Har du förslag på en annan kanal vi borde använda? Mejla till oss på info@attention-stockholm.se