Sinnesintryck

En aspekt av asperger och autismspektrumtillstånd, som nyligen börjat ses som ett viktigare kriterium för diagnosen, är att personens sinnen fungerar annorlunda, med sinnesintryck upplevda starkare, svagare, både starkare och svagare eller inte alls.

Detta är helt olika från person till person med diagnosen. För mig specifikt innebär mina sinnen att jag är ljuskänslig, vilket gör att jag mår dåligt om jag är i ett rum med ljusrör, vars högfrekventa flimmer plockas upp av min syn, och ger mig huvudvärk. Mina sinnen innebär en väldigt stark hörsel men inga filter, ingen förmåga att välja bort, fokusera på eller sortera ljud. Mina sinnen innebär en nästa total oförmåga att känna lukter. Mina sinnen innebär en samtidigt sänkt förmåga att känna smärta, kyla och värme, men en ökad känslighet för beröring. Mina sinnen innebär en känslighet för smak och texturer som fick mig som barn att vägra att blanda mat eller att alls äta såser. Om en rätt bestod av flera komponenter, som till exempel korv stroganoff med ris och sallad, åt jag varje komponent för sig innan jag började på nästa, till exempel först korv, sedan ris, sist sallad, med varje komponent separerad på tallriken.

Denna kombination av sinnesskillnader är specifik för mig, men många av dessa sinneskillnader och medföljande svårigheter är vanliga för nästan alla med AST. Jag har mött flera personer med diagnosen som har haft svårt för ljusrör, inte kunnat sortera ljud, har varit omedvetna om att deras kläder luktar, haft svårt med vilka textiler och kläder de kan ha på sig, vilken beröring de klarar av, haft svårighet att stå ut med känslan av att duscha och personer som inte alls kan äta mat med obekant textur eller smak.

Dessa svårigheter går att kompensera för efter man insett att man har dem. Jag kan medvetet undvika rum med ljusrör. jag kan gå ut ur rum och ta en paus när en plats eller situation blir för högljudd och bullrig. Jag har lärt mig att söka läkarhjälp omedelbart om jag känner även lite smärta eller något annat problem med min kropp som jag inte har en bra förklaring på, då jag vet att det ofta är allvarligt om jag kan känna av det alls, och erfarenhet har lärt mig vilka kläder jag kan stå ut med och ungefär hur många dar i streck jag kan använda plagg. Jag har också lärt mig att berätta för andra om mitt problem med beröring, att jag inte vill bli berörd utan förvarning, att jag behöver ha möjligheten att säga nej till kramar och handslag.

Det finns däremot ett ytterligare problem med sinnesskillnader. Vi måste tro på andra människor när de säger att de upplevt sinnesintryck vi själva inte upplevt. Jag gick i liten klass med cirka 8 elever och 2–4 lärare hela grundskolan, och i varje år och i varje klass fanns det en sinneskonflikt. En person som behövde göra ljud för att koncentrera, och en person som behövde ha tyst för att koncentrera, till exempel. Eller en person som behövde hörapparat för att höra läraren ordentligt, och en person som hörde ljudet från hörapparaten, så att lärarens röst blev överröstad av återspelningen av den rösten. Jag har haft bekanta och familjemedlemmar som blivit förolämpad när jag inte vill kramas eller bli klappad på axeln, eller fortsätter att ta på mitt hår utan förvarning trotts att jag många gånger sagt att det gör mig mycket obekväm och stressad.

I många av dessa fall trodde inte lärarna på en eller flera av eleverna, och eleverna trodde ibland att de andra ljög om sina sinnesintryck ”för att jävlas”. När någon beskriver att de ser, hör, känner eller luktar något som vi inte kan märka själva, finns det en impuls att inte tro dem. Att anta att de måste ljuga, för att det inte är samma intryck som våra sinnen ger oss.

Men olika människors sinnen ger olika intryck. Andra människor kan se, höra, lukta, känna och smaka saker jag inte kan känna av, och jag kan märka sinnesintryck de själva inte upplever. Och det ända sättet att lösa problem, det ända sättet ät veta vad man bör göra i en konflikt, är att förstå situationen. Och för att göra det måste vi lyssna på andra människor när de säger att de ser något vi inte ser.

 

Texten är skriven av Jakob som har Aspergers syndrom.

Skriv ut E-post

Kontakta oss

Telefon:
08-410 885 60

Telefontider:

Tisdagar, onsdagar och torsdagar kl 10-12 på telefonnummer 08-270405

Vi svarar på frågor om vår verksamhet och om föreläsningar.

Frågor om medlemsskap 
Kontakta Riksförbundet Attention: www.attention.se

För frågor kring rättigheter, stöd eller rådgivning
Kontakta Attention Stockholms Län:
www.attention-stockholmslan.se

Attention Stockholm

Wennerbergsgatan 1, 1 tr ned
112 58 Stockholm

E-post:
info@attention-stockholm.se


Organisationsnummer:
802438-7394

BankGiro:
227-5253

 

 

Medlemsrådgivning

Attention Stockholms län samordnar medlemsrådgivningen. Om du vill boka medlemsrådgivning, kontakta Attention Stockholms län.

Kontakta Attention Stockholms län här


 

Frågor om föreläsningar?

Telefon:
08-410 885 60

E-post:
info@attention-stockholm.se

Lokalföreningar i Stockholmsområdet

  • Attention Stockholms län
  • Attention Haninge
  • Attention Huddinge-Botkyrka
  • Attention Nacka/Värmdö
  • Attention Nynäshamn
  • Attention Roslagen
  • Attention Sollentuna
  • Attention Stockholm
  • Attention Sigtuna
  • Attention Södertälje/Nykvarn